Oj, det var dåligt med bloggandet nu när Tippa åkte hem.

Snön försvann och kameran har inte varit framme sen hon var här.

Blir liksom inte de finaste bilderna när det är gråslaskigt ute.

Det blev nog lite tufft för Jaxon när syrran åkte hem. Han saknade henne de första dagarna oc hverkade inte riktigt glad. Nu har nog den värsta saknaden gått över oh då kommer nästa helvet för honom:

Att bara få mat TVÅ gånger om dagen är nästan en nära döden upplevelse för honom   

Detta är första dagen för honom. Och ja, jag vet, vi är sena på det men eftersom Tippa åt tre gånger om dagen när hon var här så var det lika bra att köra lika för båda.

Det började redan i morse då han ite fick mat klockan 06.00 som han anser att man måste ha.

Jag tyade dra det till 7.40 men sen gick det inte att förvilla honom längre.

Sen blev det en lång slaskig promenad på byn.

Hem och lämnade jycken sen gick jag själv ut på en timmes stavgång i allt för raskt tempo, för nu höll minsann JAG på att dö. Vilken pärs innan jag var hemma igen. Men jag fick en hyfsad tid i alla fall.

Under min runda går jag förbi ett hus där det inte bott någon på bra många år. Och av en slump så tittar jag upp i fönstret på vinden. OCH DÄR SITTER EN KATT OCH TITTAR LEDSET PÅ MIG.  Precis som om han/hon bad mig om hjälp. Jag blev osäker på om nån flyttat in, men nej, det såg helt tillbommat ut och det är definitivt inte i skcika för nån att bo i det heller.

Hem och duschade och sen gav jag mig i väg för att leta upp ägaren till huset.

Och jag hittade honom. Berättade om katten och han var nog lika blödig för djur som jag för han skulle genast gå in och leta efter den.

Kan undra hur länge den stackarn varit instängd där?

Kanske hade den redan hunnit kissa och bajsa ner hela huset?

Ja ja, nu har jag gjort vad jag kunnat. Slutet gott för kissen hoppas jag.

Måste fråga gubben sen vid tillfälle hur det gått.

Sen har resten av dagen gått åt till att få Jaxon att tänka på annat än mat.

Vilket helvete!!!!!!!!!! Och det vet ju en annan åxå hur hemskt det är att inte få stoppa i mun "non-stop".

Gav honom sitt livs första märgben då han normalt skulle haft lunch. Men han fattade först inte vad han skulle göra med det. Verkade nästan lite förskräckt.

Men när jag slängde ut benet på gräsmattan så gick han lös på det med liv och lust.

Och trots att jag var helt matt i benen efter mina redan två promenader i dag så tog jaxon och jag en runda till runt Fjälkinge backe.

Bara 3 timmar kvar innan han skulle få mat.

De timmarna fördrev jag med att kolla skidor på TV och att förbereda morrondagens nyårsmiddag.

Biff Wellington. Har jag aldrig gjort förr men det verkar ju kanongott så nu ska vi testa.

Ala Gordon Ramsey blir det till och med. Hoppas jag, för nån mäster kock är jag INTE.

Det är ju inte ens kul att laga mat ju.

Äntligen blev klockan 16.00 så jaxon slapp svälta längre. Och som kompensation till hur stygg jag varit så blev hans mat garnerad med både lite köttsaft, oxfilé och parma skinka. Gott- gotti- gott- gott tyckte Jax.

Jag avslutar åxå detta året med att anmäla till ett par utställningar.

Jaxon väger förresten 40,2 kilo till sina snart 33 veckor.

Lite i överkant kanske men han ligger i fas med där Barnabas låg när han var lika gammal och han är INTE tjock.

Han är stor helt enkelt, och det var ju Barnabas åxå.

Valpkostymen håller han fortfarande hårt i. Visst har det kommit lite mer vuxenpäls på ryggen men det går långsamt. Valppäls är säkert jättevarm och gott nu på vintern. Fast........till våra 6 + grader här så lär han ju inte frysa även om han dressade om   

En kille som älskar pop-corn!!!!!!

Tja, nu ska jag inte göra så mkt mer i dag mer än att hämta hem Thilde om nån timme.

Tror jag tar och kryper upp i soffan med en bra bok så länge.

Och slutligen:

Ett riktigt Gott-Nytt år till er alla.

Och snälla ni, tänk på djuren. Spara era pengar och strunta i raketer och smällare.

De behövs verkligen inte, det blir nytt år i alla fall.

Det är härligt med jullov vill jag lova. Till och med så härligt så att jag varit inne och jobbat två nätter då jag eg skulle varit ledig. Men det är extra kul att jobba när det är frivilligt.

Men nu blir det inte mer jobb förrän vi öppnar vid skolstart igen. Nu är det bara jul och lata dagar.

Och snart ännu latare för på söndag åker Tippa hem. Fast..... jag tror nog hon tycker det är lika mycket hem här som i Åhus. Hon har bott in sig ordentligt.

Hon tar för sig och gör det bekvämt. Lite soffhäng framför TV:n med brorsan på kvällskvisten är alltid mysigt. 

Fast ibland undrar man!!!! Varför trängas två på en dörrmatta, när de vet att det är fritt fram i soffan???

Fast ibland har man nog lite extra behov av närhet av likasinnade så då gäller det att se till att man får det där behovet tillgodosett. Det var Jaxon som låg här först.

Men VILL Tippa nånting, då ser Tippa till att Tippa får det Tippa vill. Och nu ville Tippa åxå ligga här så då PRESSAR hon ner sig bak ryggen på Jaxon.

Men ibland är det mänskligt mys hon vill ha, och då ser hon till att hon får det åxå.

Och försöka går ju med katten men där säger katten stopp när hon blir för närgången.

Jaxon tar det lite mer coolt. Ligger på "flick fällen" med "flick handduk" på tork.

Vaddå, man kan väl få vara lite rosa fast man är kille   

Å så var det ju det där med "dum blondin". Här har vi gärdat in så att de inte skulle gå under studsmattan och halka på den hala presseningen. Men Tippa är som sagt som hon är och går själv i fällan. Hur nu komma loss????

Det har gått bra och varit kul att få rå om Tippa i snart 3 veckor.

Men jag förstår nu de som rekommenderar att man inte ska ha två jämngamla hundar/valpar.

Det bör nog vara 1½-2 år emellan dem. För NÄR det är ös på dem, jag då är det FULLT ÖS!!!

Men tack och lov så busas det ute. Inne är de hur lugna som helst och då märks det inte att de är två.

De är tom så lugna och goa så att jag har kunnat sitta i källaren och målat.

Nu är det klart, bara att lacka kvar. (Det lackas mot jul ju   )

Blev nog en aning överarbetat med lite för många hundar och alla inte så bra som jag hade önskat. Men nu får det vara som det är och jag ska ge mig på byrå nummer 2.

Att vi haft snö har ju underlättat en del med städning och så.

Men den är snart ett minne blott och det ser ut som vi får fira en grön jul i år igen. Men vi har vanan inne på det här i Skåne. Inte många vita jular här inte.

Jag hade rena hundar ett tag men nu när det varit tö grader så har ju leran kommit fram igen så nu ser de ut som om ett julabad vaore på plats. Men jag tror nog att familjen Mogor får bada Tippa själv så tar jag Jax när Tipps åkt hem på söndag.

I dag fyller "valparna" 7 månader. Tja, är de valpar eller ej i den åldern? Ibland är de sååå förståndiga och ter sig sååå vuxet för att i nästa stund balla ur fullständigt och då är det bara valpabus som gäller.

Utseendemässigt så ser ju Tippa mer vuxen ut än Jaxon.

Hon har riktig päls medans Jaxon fortfarande är klädd i valpkostymen. Men stor är han så det ser allt lite udda ut med denna klumpen i den pälsen.

Trivs tillsammans gör de.

 7 månaders dagen till ära fick de en "godispinne" å det går hur bra som helst att ligga tillsammans med sitt lördagsgodis.

Men det var för lite godis tyckte Jaxon, han ville ha mera!!!!!

Puss på dig katten!!! Funkar bra mellan Skorpan ochTippa även om katten gärna ser till så att hon snabbt kan komma undan när Tippa blir lite väl närgången.

Synd om Tippa som inte fick följa med ut!!!!

Här bor vi.

Får väl se hur länge snön får vara kvar. I dag är det + grader och det regnar.

Blir kul när det fryser på framåt kvällen.

Äntligen blev jag av med stygnen runt ögonen. Äntligen kan jag klia mig. Men detta blir jättebra. Skulle jag ju gjort för många år sen.

Nu har Tippa bott här i drygt en vecka och det känns som hon alltid varit här.

Tror nog att hon tycker det är ganska hyfsat att bo i Fjälkinge åxå. Det går ingen nöd på nån av oss.

Jag fick förmaningar från "den gamle" matten att hon inte skulle få lära sig att tigga här.

Men hallå Cecilia!!!!!!!!! Den hunden var ett fullbordat proffs när hon kom!!!!!!!

Inte ens Jaxon tigger som hon. Risken är att Hn, fröken Tippa lär våra djur en massa olater.

Kolla här bara:

För gud skull folk, ÖPPNA den där kylskåpsdörren nån gång!!!!!!!!!!!!

Det är riktigt mysigt när man kommer hem och båda hundarna hänger på grinden och välkomnar en.

Den ene, Jaxon, grymtar som en gris av lycka och den andre, Tippa, kvittrar som en kanariefågel. Lika lycklig hon.

De har väldigt märkliga ljud för sig den där Flax kullen.

En kall dag har det varit i dag och på morron promenaden var jag ute och plumsade över åkrarna. Inte tänkte jag på all snö som blåst dit under stormen. Det blev minsann motion som hette duga.

Men solen har tittat fram i dag och då fick ju kameran fram igen.

Och en av våra kära Woody Wood Peaker.

Vi har två av dessa som håller till här varje dag.

Båda hundarna har fått sig en genomgång av kammen.

Tippa fäller som bara den och är väl pälslös när Mogors komer hem. 

Lycka till på utställningen i Göteborg i januari. Hi hi. 

Jaxon däremot vägrar släppa ett endaste av sina valpstrån i från sig.

Men jag förstår honom, i denna kylan måtte de va gött och ha valppälsen kvar.

På lördag får vi väl fira dem lite eftersom de då blir 7 månader. 

Jisses vad fort det har gått. Snart dax för röntgen ju :-)

Vi överlevde snöstormen!!! Blev inte ens insnöade, bara nästan.

För dem som vet hur vi bor så vet ni åxå att det behövs inte många cm snö tillsammans med blåst för att det ska driva igen.

Men de är fantastiska på att hålla vår lilla grusväg farbar. Den större allfartsvägen är nästan sämre än vår lilla.

Det händer att vi kommer fram på vär väg men sen är det tvärstopp när vi kommer ner till "stora" vägen. Å då kan det ju kvitta att vi kommer fram på vår väg om det ändå tar stopp efter 500 meter.

Och sotaren skulle komma i dag. Vaddå, jag vill ju ha eld i kaminen. Äsch tänkte jag, inte sjutton kommer de i dag när det ligger drivor på taket.  

Så jag gjorde eld i kaminen. Men visst tusan kom han   

Oj, men gjort är gjort, så jag smet hemifrån och åkte och handlade i stället. På nåt sätt så löste det sig ändå.

På väg till affären hittade jag Eons skåpbil i diket. Jag gjorde ett tappert försök med min lilla Kia Venga, att dra upp honom men det hette slipp det. Jag fick lämna honom där och hoppas på att någon med större bil skulle komma förbi. (Han var väck när jag kom tillbaks så det fixade sig.) Men jag gjorde min goda gärning för dagen i alla fall.

Hos oss skottas det ju gångar i trädgården när det är snö. Allt för att underlätta för jycken/arna.

Ja ja, jag ska inte ta äran åt mig, det är Taisto som skottar. Det behöver inte komma många flingor förrän han är ute och flyttar på dem, men det är hans lilla nöje.  

Men idag fick han hjälp av jaxon med plogningen :-)

Men i dag har Taisto utökat servicen för hundarna.

Han har skottat en "bajsruta" på ca 15 kvadrat så att de slipper sitta med rumpan i djup snö när de ska göra nummer 2.   Det är väl ändå kärlek det !!!!!

Det har inte blivit någon promenad med jyckarna i dag eftersom det blåst igen överallt men de har roat sig ganska bra härhemma i trädgården. Fullt ös så fort de kommer ut men inte ens de har velat vara ute några längre stunder eftersom pälsen blir så jäkla tung av all snö som fastnar.

Varför har man inte en korthårsras   

Kan man åberopa att det blev ett "felköp"?

Fast, det är minsann värt det.  För vad går upp mot en eller några Berner sennen?

Inte utan att det krävs lite omplanering i vardagen med två halvstora valpar i huset.

Och bara för att de är syskon betyder det ju inte att de är lika. INTE ALLS!!!!!!!!!

De är som natt och dag i sitt sätt.

Jaxon är nog den lugnaste av de 9 i kullen. Så otroligt lätt att ha att göra med och hittar aldrig på några hyss och har egentligen inga olater heller.

Tippa är den ystra i kullen. Har i och för sig inte hittat på några hyss HÄR, inte som hon gör hemma i Åhus.

Men hon är liksom HELA tiden där jag är. Helst FRAMFÖR mina fötter.

Håller jag på i köket så finns Tippa framför fötterna på mig HELA tiden. Lite svårt att komma åt spis och diskbänk då.

Jaxon däremot ligger på mattan BAKOM mig. Mycket enklare så liksom.

Kelar jag med Jaxon, eller kammar honom så ska Tippa in emellan oss och då går Jaxon undan. Han orkar liksom inte ta striden om mattes gunst. Då måste jag vara lite hård mot Tipps och fösa bort henne så att inte han kommer i skymundan. Tippa tar helt enkelt för sig mer och Jax är väl för bekväm för att kräva sin rätt.

Ja ni ser ju vad han ser lidande ut   

Men han är ju en snäll grabb så han finner sig i det mesta.

Och de har ju fantastiskt roligt och mysigt tillsammans hela tiden.

Proomenaderna är ju ett annat kapitel.

Jaxon drar ju aldrig i kopplet medans Tippa gör lite som hon vill.

Men vi börjar få fason på det åxå. Bättre och bättre dag för dag.

Tippa vill ju gärna skälla på allt som hon möter första gången och jag har provat att vända henne med ryggen emot det som hon skäller på och det har funkat relativt bra.

Idag slog hon mig med häpnad då vi var ute och gick och grannens ena boxer kom ut från deras gård och följde efter oss. Tippa bara tittade och sa inte ett ljud. Bra tjjjen!!!! (Och kankse liiite bra till mig åxå   )

Vi får väl se om Zoltan ocxh Cecilia känner igen sin Tippa när de kommer hem på lillejulafton.   

På kvällarna är de VÄLDIGT trötta efter en hel dags bus och mys tillsammans.

Då förenar de sig och blir EN hund med massor av ben   

Eller nä, det bara ser så ut när man sover sked.

Länge sen är det sen kameran var så flitigt använd.

Men hundar i snö är ju så kul och härligt. Annars är ju inte jag så förtjust i allt det där vita men för deras skull så är jag ju ute och plumsar i det en hel del jag åxå.

(Om bara inte kylan gjorde så förbannat ont i mina sår på ögonen. Ska bli skönt på onsdag då jag ska ta bort stygnen.)

Men det finns ju annat än berner att fotografera. 

Vi har ju en fågen farm åxå.

Kan undra om fågelfrö är skadligt för hundar?

De står under fågelbordet hela dagarna och käkar det som fåglarna sprätter bort.

Deras bajskorvar ser ut som chkladbollar, fast i annan form förståss   

Dimman börjar komma och det ser lite trolskt ut.

Och helt vanlig jäkla tall men så fint det kan bli på bild. (när man lyckas, och det är ju inte så ofta)

Thilde och Taisto har gett sig i väg till Helsingborg på Bowling. Just i dag som det varnas för oväder   .

Själv ska jag krypa upp i soffan under en filt och säkert Tippa bredvid mig och kollar på skidor resten av dagen.

Lagom till advent kom den, vintern. Bra så i och för sig, men risken kanske är att den hinner försvinna till jul.

Så typiskt det hade varit för dem som gillar snön, jag gör det INTE så mig hade det inte gjort nåt.

Men jag får väl glädja mig åt att Jaxon tycker det är kul att leka snögubbe.

Å är det vinter å kallt så behöver ju småfåglarna lite extra hjälp med måltiderna.

Fast, alla är ju inte så små förstås!!!

 Den här större hackspetten har bott in sig ordentligt hos oss. Hon har hållt till här ett bra tag nu och lär nog stanna i vinter för här är det alltid framdukat.

Å så har vi ju blivit med en hund till. Eller med TIPPA rättare sagt.

Lite åt "dum blondin" hållet i sitt sätt. Så där härligt förvirrad och underbar.

Dockesöt.

Fullt ös.

Och fullkomligt livsfarlig. Eller??  

Vi hade nog bävat lite för att få hit denna påhittiga busfröken. För hemma hos Cecilia & Zoltan hittar hon på det ena hysset efter det andra. Hon äter upp allt som finns, såsom dörrmattor, skor, skosnören mm.

Men här är hon bara sååå guddomlig och gör inga hyss alls!!!!!

Det måste alltså vara fel på dem hon bor hos, eller vad tror ni?

Och här är det fullt ös ute och Tippa och Jaxon har sketakul i snön. Och det ÄR inte så farligt som det ser ut.

För känsliga tittare, byt till annan blogg.

Jaxon har lagt ner syrran. Hon är sååå mycket mindre än honom.

Jaxon har lärt sig, han vänder bredsidan till när Tippa går till attack. 

Ett nyp i örat då och då ska väl få brorsan att veta hut.

Ge dig bruden!!!!

Nu ska vi se vem som vrålar högst!!!

Och somliga ger sig aldrig.

Visst är de fina tillsammans?

Jaxon 6½ månad

Jaxon 6½ månad

Tippa 6½ månad

Inne märker man inte av  att det är en hund extra. Fast å andra sidan så är de ju helt slut efter allt bus i snön då. 

Syrran hjälper till att ta bort snöbollarna på benen.

Inte lätt när man har mycket päls.

Och nu säger valparna gonatt och kryper upp i sin säng tillsammans.

Och skulle nu Tippas husse och matte ha tid att logga in under sin semester i Thailand så vill jag här passa på att hälsa från oss alla att det går ingen nöd på Tippa. Och inte på oss heller för den delen   .

Hon uppför sig exemplariskt och har till och med lärt sig att bo ihop med katten. Nu skippar vi kompostgallren.

Hon har inte tuggat itu någonting, ännu   .

Hon skäller bara liiite när vi går på byn men det blir bättre och bättre.

Hon lär sig av Jaxons goda uppfostran  .

Och risken är att när ni kommer hem så har vi redan "folkbokfört" henne här på denna adressen.

Have fun, in the sun